För länge sedan var det en skeppare som hette Bengt. Han råkade ut för en storm med sin skuta och kastades upp på ett kalt och öde skär. Mirakulöst klarade han ändå livhanken. 

Det tog inte länge innan skärgårdsborna upptäckte den skeppsbrutne och styrde mot skäret. Bengt jublade över att bli räddad. Men så gick det inte; skärgårdsborna rånade den stackars skepparen och slog ihjäl honom. 

Sedan dess kallas holmen för Bengtskär.

Fyrljus i den mörka farleden

Redan i slutet av 1800-talet, då sjötrafiken till Hangö året om blev livligare, planerade man en fyr i farleden mellan Hangö och Utö. Särskilt ytterkanten av grynnorna kring Bengtskär orsakade rädsla. Och inte utan anledning, eftersom så många fartyg hade förlist på området under årens lopp att den exakta siffran inte ens var känd.

Att exakt bestämma var fyren skulle stå var till en början svårt att komma överens om och byggandet fördröjdes. Först år 1905, efter att den stora ångbåten Helsingfors sjunkit utanför Bengtskär och dragit med sig sex män i djupet, började det hända. Året därpå inleddes bygget på Bengtskärs kala klippor.

Ett imponerande fyrbygge

Att bygga på den oländiga ön var ingen enkel match. Emellanåt slog vågorna över hela skäret och förde med sig en del av byggmaterialet. Trots alla svårigheter stod fyren klar efter bara nio månader, nästan ett underverk med tanke på den tidens verktyg och redskap.

Fyrtornet reste sig 51 meter över havet och försågs med en bostadsflygel i fyra våningar. Tornet är fortfarande Nordens högsta fyrtorn. Fyrljuset tändes första gången 1906 och kunde ses på ungefär 37 kilometers håll. I översta våningen placerades också en mistlur som skadades under fortsättningskriget. På dess plats finns numera ett runt fönster.

Livet på det karga utskäret

Livet på fyrskäret var begränsat och vardagen hade sina utmaningar. På skäret bodde fyrpersonalen och mistlursskötaren med sina familjer. Som mest beboddes skäret av närmare 40 personer.

Bengtskärsborna fiskade och jagade säl och sjöfågel. När vädret tillät tog man sig den 18 kilometer långa vägen till fastlandet för att fylla på förråden. På sommaren gjordes färden med roddbåt. På vintern gick man till fots eller skidade över isen. Ibland satt man isolerad, flera veckor i sträck.

Ibland var förhållandena exceptionellt svåra. I sin dagbok från år 1914 skriver fyrmästare Karlsson så här: 

Förvintern var ovanligt stormig. Sydväststormen den 6 december orsakade mycket förstörelse. Havet slog smedjan i spillror och förde bitarna ända till petroleumkällaren. Det fanns till och med splitter uppe på terrassen kring fyrbyggnaden. Vattenförrådet gick nästan helt förlorat. Det sorgligaste var ändå att vårt lilla trädgårdsland förstördes. Nu finns det bara lite jord kvar, högst uppe på land. Till och med bryggan skadades, trots att den är gjuten i betong.

Än idag kan stormigt väder hindra tillträde till fyren med båt. 

Fyren som krigsscen

Bengtskärs centrala läge vid en viktig farled gjorde fyren till krigsskådeplats under både första och andra världskriget. 

När första världskriget bröt ut 1914 släktes fyrljuset och fyrvaktarfamiljerna evakuerades. Strax efter evakueringen bombarderade två tyska krigsskepp fyren, men byggnaden klarade sig utan större skador. Redan nästa år kunde familjerna flytta in igen.

Under vinterkriget 1938 evakuerades fyren på nytt och Bengtskär fungerade som vakt- och eldledningsplats för kustförsvaret. Fyren bombades igen, men fick ingen träff.

Under fortsättningskriget försökte de sovjetiska styrkorna erövra skäret och spränga fyren i striden om Bengtskär men anfallet avvärjdes tack vare kanoneld från närbelägna Örö fort. Fyrbyggnaden fick allvarliga skador och man kan fortfarande se kulhål i fyrens fasad.

Krigsskadorna reparerades fram till 1950 då fyren automatiserades och en del av personalen förlorade sina jobb. De sista fyrvaktartjänsterna lades ner 1968. Därefter övergavs fyrbyggnaden och dess tillstånd försämrades snabbt.

Flygfoto över fyren 1985.

Nya tider för Bengtskär

Fyrbyggnaden, som länge stått tom och var i mycket dåligt skick, uthyrdes till Åbo fortbildningscenter 1992. Reparationerna tog tre år och utfördes med respekt för den gamla stilen.

Efter detta kunde fyren öppnas för turister och är numera ett av Finlands populäraste turistmål. Det är möjligt att övernatta i fyren och dessutom finns det en restaurang, ett museum, ett kapell och en souvenirbutik.

På skäret finns mycket spår av gångna tider. I de steniga vattnen kring Bengtskär ligger flera vrak. Mera om vraken på Museiverkets sidor Kyppi.fi. (på finska)

Läs mer på Bengtskärs egna nätsidor!

Hur och varför skydda Bengtskär?

Bengtskär är Finlands mest berömda fyr och ett av sjöfartens viktigaste byggnadssarv. Bengtskär har också en fin arkitektur och är unik i sitt slag. Museiverket definierar fyren som en byggd kulturmiljö av betydande riksintresse.

Läs mer om skyddet av Bengtskär. (på finska)

Besök

Bengtskärs fyr är ett populärt turistmål på sommaren. Transporter till fyren ordnas från Kasnäs, Hangö och Åbo.  

Mer information på fyrens egna nätsidor.

Museiverkets kartatjänsten

N: 6629182, Ö: 246971 (ETRS-TM35FIN)