Jag är ej himlens stjärna, jag är en nattlig fyr;
på Hangös berg är jag det torn, det höga,
som leder seglarns kosa, när dagens strimma flyr
och klippor lura, dem han vet så föga.
Jag vänder om min lykta, än mörk, än åter ljus;
var sjöman ser min flamma i havets vilda brus
och säger lugnad: “Det är Hangös öga.”
–Zacharias Topelius
Russarö ligger utanför Hangö udd, ca 5 km söder om Hangö hamn. Hangö udd har ett strategiskt läge vid flera farleder och området har bevittnat många sjöslag. Russarö har också själv en händelserik historia med olika slags sjömärken, befästningar och lotsstationer som byggts under århundradena.
Detalj på sjökortet från år 1880
Sjömärken sedan 1700-talet
På Russarö fanns det sjömärken redan på 1700-talet. Fram till 1800-talet var sjömärkena båkar av trä utan lykta, tills man insåg att en riktig ljusfyr är vad som behövs.
Kejsaren gav order om en fyr på Russarö 1826 och den gamla träbåken byggdes om till ljusfyr. Fyren togs i bruk 1838, men revs redan under Krimkriget 1854. Efter kriget byggde man upp en provisorisk fyrbåk eftersom planerna på en stenfyr inte var klara.
Det nuvarande fyrtornet från 1863 dominerar landskapet kring Russarö. Tornet är åttkantigt, byggt av granit och tegel och reser sig 34 meter över havet. Fyren är elektrifierad och fortfarande i funktion. Lysvidden är 16 sjömil, det vill säga nästan 30 km.
Teckning av Russarö fyr ur den ryske sjöofficeren och marinmålaren Alexei Bogoljubovs resedagbok. Källa: Alexei Bogoljubov Albom morskih vidov sěvernogo berega Finskogo zaliva 1866. På svenska: Album över havsvyer längs Finska vikens norra kust.
Lotsar på nordsidan
Lotsverksamheten på Russarö har fortgått sedan 1700-talet. Efter att Hangö vinterhamn grundades på öns skyddade nordsida 1873 blev hamnverksamheten livligare.
Den lotsstuga vi ser idag byggdes i början av 1900-talet. Efter vinter- och fortsättningskriget bodde lotsarna inte längre på Russarö, utan åkte ut från Hangö. År 1950 flyttades lotsningen helt och hållet till Hangö.
Russarö fyr i slutet av 1800-talet.
Befästningar och krigshandlingar på Russarö
Svenskarna befäste Russarö på 1700-talet, som försvar mot Rysslands växande makt. Också Gustavsvärn och andra närliggande holmar befästes för att göra staden tryggare.
År 1809 övergick Russarö till ryssarna och fästningsbygget fortsattes. Under Krimkriget (1853-1856) förstörde ryska armén själv allt man byggt, för att befästningarna inte skulle falla i fiendens händer. Lokalinvånarna tilläts hämta lösöre och byggnadsmaterial innan fästningen sprängdes i luften.
År 1914 började man befästa Russarö på nytt, och ön införlivades med Peter den stores sjöfästning, dvs en lång kedja av kustbefästningar in mot St Petersburg. På Russarö uppfördes sammanlagt över 40 byggnader och till och med en järnväg. Arbetet blev på hälft när den ryska armén drog sig tillbaka efter revolutionen år 1917. Innan de lämnade ön förstörde de än en gång en del av fästningsverken. Efter detta övergick Russarö till den finska sjöbevakningen.
I början av vinterkriget bombade sovjetarmén både Russarö fästning och Hangö. Efter kriget, år 1940, måste Finland enligt fredsavtalet hyra ut hela Hangö udd och Russarö till Sovjetunionen. Innan ön överlämnades tömdes den kvickt på vapen. Att transportera bort de bastanta, 50 ton tunga kanonerna, som man inte ville lämna till Sovjetunionen, var en massiv operation.
Redan under följande år återlämnades området till Finland och kanonerna ställdes på sina gamla platser. Ända sedan dess har Russarö utnyttjats som utbildningsfästning av försvarsmakten.
234-millimeterskanonen på Russarö efter tyskarnas landstigning 1918.
Russarö som turistmål
Russarö lyder fortfarande under försvarsmakten, men sedan år 2009 ordnar man guidade turer på ön om somrarna. Det speciella med Russarö är dess långa omväxlande historia och rika och likaledes omväxlande natur. Öns största sevärdhet är de två 234 millimeters sjökanonerna tillverkade av Betlehem Steel Company. Kanonerna är krigshistoriska skatter och unika i hela Europa.
Russarö fyr har inspirerat både poeter och låtskrivare och fyren ingår i Hangö stadsvapen.
Kring Hangö finns många vrak och andra fornlämningar, läs mer på adressen kyppi.fi!
Hur och varför skyddas Russarö?
Russarö har en lång historia som hänför sig till Finlands sjöfart och marinförsvar. Ön administreras fortfarande av försvarsmakten. På fästningsön finns många krigshistoriska lämningar och byggnader i anslutning till fyrverksamheten, men de är inte officiellt skyddade.
Besök
Om somrarna ordnas guidade turer till Russarö. Tills vidare får endast finska medborgare besöka ön. Landstigning på egen hand är förbjuden.
Läs mera om hur man besöker Russarö på Marinelines webbsidor!
Museiverkets kartatjänsten
N: 6632403, Ö: 272520 (ETRS-TM35FIN)