Syremängden avgör bottenorganismernas levnadsförhållanden

Tillgången på syre är en grundförutsättning för havets näringsvävar. Syrebrist drabbar främst havsbotten och de eutrofierade områdens djupvattenskikt.


Syre finns i vattnet i löst form. Syremängden mäts i milligram eller milliliter per liter vatten (mg/l eller ml/l). I Finska vikens djupaste delar och i djupa kustvatten sjunker syrehalten ofta under 3 mg/l eller 2 ml/l, vilket är för lite för många organismer. Särskilt under sensommaren kan vattnet bli helt utan syre och de djupaste delarna av Östersjöns huvudbassäng är syrefria så gott som hela tiden.

I Bottenhavet och Skärgårdshavet verkar syremängden i vattenskikten nära botten ha minskat något, särskilt på 2000-talet. I Finska viken är syreläget idag sämre än under 1990-talet. Orsaken är att saltsprångskiktet, haloklinen, förstärkts och nya saltvattenspulser kommit in. I slutet av 2010-talet vällde flera saltvattenspulser in i Östersjön och pressade det syrefattiga djupvattnet från Östersjöns huvudbassäng in i Finska viken.

Här får du veta mera om syrets långtidsutveckling och djupvariation i Östersjön.