Marinarkeologins historia
Skeppsbrutna vrak har alltid intresserat människan. Länge betraktades dock vraken snarast som återanvändbart material, inte som historiska forskningsobjekt. Användbara material bärgades ur vraken och gränsen mellan bärgning och vrakplundring var ofta rätt diffus.
Marinarkeologi som hobby
För dykare intresserade av marinarkeologi erbjuder Finlands hav oändliga möjligheter. I Östersjön bevaras vraken av träbyggda fartyg i hundratals år. Särskilt i kusttrakterna finns det många aktiva dykare, men också i insjöområdet ligger vrak som man kan dyka till.
Östersjön producerar nytta för människor
Människan har utnyttjat Östersjön i hundratals, om inte tusentals år. Östersjön ger oss många nyttigheter, allt från mat till rekreation. Andra nyttigheter är svårare att begripa, till exempel hur Östersjön, genom att binda kol i sina bottensediment, reglerar vårt klimat. För att människor ska förstå och uppskatta allt det goda som Östersjön och den övriga naturen ger oss, har man präglat begreppet ekosystemtjänster.
Kartering och övervakning av havsområdena kring Åland
De åländska havsområdena karteras av många olika orsaker. Karteringar utförs för att ge ett tillförlitligt underlag för skyddet av marina områden, förvaltningen av de åländska vattenområdena och för planeringen av olika aktiviteter och eventuellt nyttjande inom de marina områdena.
Arkeologiskt utforskade fartygsvrak
Utgrävningar och andra arbeten som påverkar vrakens tillstånd måste alltid övervägas noga på förhand. Här presenteras tio intressanta, arkeologiskt välutforskade vrak i Finland. Alla vraken har studerats under många år och har lärt oss mycket om livet till havs under gångna sekel.
Östersjön – en skattkammare för vårt undervattenskulturarv
Kan den mörka, kalla och dystra Östersjön ses som en skattkammare? Ja det kan den. Också i global skala fungerar Östersjön som ett museum för kulturarvet under vatten, ett undervattenmuseum.
Jakt och fiske på Åland förr i tiden – de första ålänningarna var säljägare och fiskare
De första människorna som kom till Åland för över 6000 år sedan var stenåldersmänniskor österifrån, som lockades av tillgången på säl och fisk. Man tror att de först kom säsongsvis för att jaga och fiska, innan de började bosätta sig året runt.
Sjöfartsnäringens speciella betydelse för Åland
Sedan urminnes tider har åländska handelsmän seglat omkring på Östersjön, men det var först efter Krimkrigets slut år 1856 som sjöfarten tog fart och man började bygga egna fartyg på enkla skeppsvarv.
Åland – ett självstyrt örike
Åland är en självstyrd del av republiken Finland. Därför har Åland sitt eget parlament som heter lagtinget, och sin regering, Ålands landskapsregering. Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta egna lagar.
Kapplöpningen om Östersjön har börjat – havsplaneringen samordnar olika intressen
Den marina miljöns dåliga tillstånd har blivit ett globalt problem. Samtidigt har trycket för effektivare ekonomiskt utnyttjande av havsområden ökat. Detta återspeglas tydligt till exempel i EU:s strategi för blå tillväxt.