Kallankari fiskebyar, Kalajoki
Kallankari fiskebyar med unikt självstyre
Skären Maakalla och Ulkokalla i Kalajoki ytterskärgård i Bottenviken var en gång ett unikt fiskarsamhälle. På de avlägsna skären går livet långsamt och rytmen bestäms av havet.
Skären steg ur havet genom landhöjningen på 1400-talet och togs snart i bruk av fiskare och säljägare. Under seklernas lopp uppkom en tät bybosättning på Maakalla och Ulkokalla. Ända in på 1900-talet var Kallankari ett av de viktigaste områdena för strömmingsfiske i Bottenviken.
Kallankaris stora specialitet är självstyret, som beviljades av den svenske kungen Adolf Fredrik 1771. Självstyret betyder i praktiken att skärgårdsborna årligen samlas till rådsmöten för att besluta om frågor som berör skären.
Riksarkivet
Riksarkivet
Riksarkivet
Maakalla fungerar som bas för fiskare och sommargäster
Maakalla ligger närmare kusten och har varit tätare befolkad än Ulkokalla. Som mest hade skäret upp till 70 båtlag. Byn växte så mycket att den fick ett eget litet kapell 1680. Kyrkan förnyades 1779. Den är väl bevarad och en av skärets största sevärdheter. På 1780-talet uppfördes också en klockstapel och en liten prästgård bredvid kyrkan.
Idag är Maakalla en bas för både fiskare och sommargäster. Här respekteras gamla traditioner. Växtligheten är sparsam, men många fågelarter rastar under flyttningstiderna eller bygger sina bon på klipporna och mellan stenarna. I vattnen kring skäret simmar gråsälar och vikare.
Ulkokalla – ett kargt och vackert obebott skär
Ulkokalla ligger omkring fyra kilometer nordost om Maakalla. Skäret är lite, kargt och trädlöst. Det är också svår att komma åt på grund av många grynnor och den smala hamnfarleden. Under perioder med menföre och dåligt väder kunde fiskarna på Ulkokalla vara isolerade upp till tre månader i sträck.
Också Ulkokalla hade fast bosättning i flera hundra år. År 1856 fick befolkningen tillstånd att tända signaleldar för att hjälpa fiskebåtarna att ta sig i hamn. Den första ljusfyren på ön byggdes 1872. Samtidigt uppfördes bostadshus för fyrvaktarna mellan de grå fiskarstugorna.
Ända fram till 1974, då fyren automatiserades, fanns det fyrvaktare på skäret. Under 1900-talet moderniserades skärets utseende av bland annat en mistlur, stålmaster och solpaneler. En del av byggnaderna är restaurerade för turism och endast en handfull gamla fiskarstugor står kvar. Idag har skäret inte längre fast bosättning.
Historieruta
Fyrmästarens äventyrliga provianteringstur
Frans Korpela var fyrmästare på Ulkokalla i början av 1920-talet. När han en vinterdag inspekterade personalens matförråd insåg han att det inte skulle räcka ända till våren. Han beslöt att ta sig över isen för att hämta tillskott från fastlandet.
Från Ulkokalla är det cirka 16 kilometer till fastlandet. Frans Korpela gick med långa steg och var redan nästan framme när isen med ett brak satte sig i rörelse under hans fötter. Han vände om och skyndade sig tillbaka mot fyren men inte heller det lyckades. Isen sprack upp på alla håll och det enda han kunde göra var att stanna där han var. Korpela var en handlingskraftig person och byggde sig ett vindskydd av is. Där satt han och hoppades att vinden skulle driva honom in mot fastlandet.
Korpela satt som fånge på det kalla flaket i tre dygn innan vinden äntligen förde honom mot Karlö. Han såg människor på stranden och försökte fånga deras uppmärksamhet, men var fortfarande utom hörhåll. Sedan vände vinden och förde honom utåt igen. Den besvikne Korpela darrade på sitt flak i ytterligare två långa dygn innan han drev in till Brahestad där han bodde. Efter fem dagar på isen skyndade han hem till familjen, lättad men med förfrusna tår.
Källa: Seppo Laurell, Suomen Majakat 1999.
Varför och hur skyddas Kallankari-skären?
Betydelsefulla år
1680
Kyrkan byggs
1771
Skären beviljas självstyre
1872
Ulkokalla fyr byggs
1974
Fyren automatiseras
På grund av sitt unika självstyre, sin långa historia och sina välbevarade bysamhällen definierar Museiverket Kallankari som en byggd kulturmiljö av riksintresse. Ulkokalla fyrsamhälle är dessutom ett historiskt objekt med ett byggnadsbestånd som reflekterar perioden efter andra världskriget.
Läs mer på Museiverkets sidor.(siirryt toiseen palveluun)
Maakalla kyrka skyddas i kyrkolagen. Kyrkan är ett välbevarat exempel på 1700-talets träkyrkoarkitektur. Maakalla kyrkas webbsidor.(siirryt toiseen palveluun)
Besök
Kallankari är en populär destination för besök, och skären kan nås med taxibåt när vädret tillåter.
Museiverkets kartatjänsten
Maakalla: N: 7136780, O: 331405(siirryt toiseen palveluun) (ETRS-TM35FIN)