Undervattensvärlden är inte tyst. Tvärtom, ljudets undervattensvärld är mångfaldig, bestående av både naturliga och av människan alstrade ljud. Det har beräknats att fartygstrafikens buller kommer att mer än fördubblas till 2030 jämfört med 2010 års nivå. Det betyder att av allt undervattensbuller kommer andelen undervattensbuller som orsakas av människor att bli mer och mer dominerande.
I Östersjön ger till exempel åskväder och isens rörelser upphov till kortvarigt buller. Vågsvall, bränningar och regn är andra naturliga ljudkällor. Alla dessa källor producerar ljud inom frekvensområdet 50 Hz – 5 kHz, det vill säga ljud som också människan kan höra.
Även fiskar och havsdäggdjur har ljud och dessutom över ett bredare frekvensområde. För vissa arter till och med 1 Hz – 100 kHz. Varaktigheten av djurens ljud kan variera mellan miljondels- och tiotals sekunder.
En del av de undervattensljud som människor skapar är avsiktliga och en del uppstår som en biprodukt av annan verksamhet. Ljud produceras avsiktligt, till exempel vid ekolodning, som används för fartygsnavigering, fiske och undervattensforskning såsom vid seismisk sondering. Vid sondering produceras starka ljud från några Hz till hundratals kHz.
Oönskat undervattensbuller uppstår bland annat som en biprodukt av andra verksamheter, såsom sjöfart, vattenbyggnad och konstruktion och användning av vindkraftverk. Byggnadsbuller är övergående, men sjöfartens buller är praktiskt taget kontinuerliga. Bullret som kommer från användningen av vindkraftverk – dvs. rotorns rotation – är helt kontinuerligt och höjer därmed bakgrundsnivån för undervattensljudtrycket.
Propellerbullret från fartyg är kraftigast längs farleder och vid kusten. Vid låga frekvenser överskrider bullret från ett enskilt fartyg bakgrundsbullret på upp till 5 – 10 kilometers avstånd. Bullret blir allt kraftigare när fartyget närmar sig och är som starkast när det passerar på nära håll.
Förutom handelssjöfarten är också trafiken av fritidsbåtar livlig i Finlands kustområden. Bullret från små motorbåtar och vattenskotrar längs stränderna är störande också för människan. I närheten av fågelskär och fiskens lekområden kan bullret orsaka allvarliga störningar för naturen.
Emellertid kan störande trafikbuller undvikas genom att ta bättre hänsyn till naturen och det finns fortfarande skyddade områden vid finska kusten där naturens egna ljud, också låga frekvenser, är dominerande.
Videon kräver att marknadsföringscookies är aktiverade. Vänligen aktivera cookies för att titta på den.
Östersjöns ringa vattendjup, naturliga hinder (såsom öar och holmar), varierande bottenmaterial och fysikalisk-kemiska förhållanden har en betydande inverkan på ljudets utbredning. Östersjöns areal och vattenvolym är liten jämfört med världshaven och sjöfarten har ökat kontinuerligt. På grund av detta skiljer sig Östersjöns ljudvärld mycket från världshavens ljudvärld. Också dess litenhet och nordliga läge påverkar ljudvärlden.
Temperatur- och salinitetsprångskikten dämpar ljudets spridning i vertikal riktning. I vattnet mellan språngskikten förstärks spridningen av ljudet i det horisontella planet.
På vintern filtrerar isen ljudet av regn och vågor. Samtidigt reflekterar isen ljud som kommer underifrån, vilket kan förstärka bullret från fartygstrafiken. På Östersjökusten rör sig ljudet annorlunda än i det öppna havet. Ju mer labyrintartad kusten och skärgården är, desto mer påverkas den lokala ljudvärlden.
Också havsbottens sammansättning påverkar undervattensljudvärlden. Mjukbottnar dämpar ljudreflexioner, medan hårda klippbottnar reflekterar ljud effektivt. Variationen i bottentyp är stor särskilt i Finlands skärgårdsområden.
Vattenområdena kring Finland är mestadels relativt små till omfattning. Därför kan hårt undervattensbuller lätt sprida sig över Finska viken och Bottenviken, även om hårt ljud ovanför ytan inte gör det.
