Havsdäggdjuren klarar sig både bra och dåligt
Tre marina däggdjursarter lever i Finlands havsområden: gråsäl, vikare och tumlare. Deras bestånd har fluktuerat mycket under de senaste hundra åren.
Havsdäggdjurens tillstånd har särskilt påverkats av jakt och miljögifter. Sälbestånden kraschade på grund av jakt i början av 1900-talet. Därefter började sälarna plågas av kemikalier i synnerhet från skogsindustrin. De försvagade sälarnas förökning så mycket att bestånden fortsatte att minska.
Det var först på 1990-talet som sälbeståndet började återhämta sig då koncentrationerna av skadliga ämnen minskade. Ändå var både gråsäl och vikare mycket fåtaliga fram till början av 2000-talet. Miljögifter kan också ha påverkat tumlarbestånden, även om drunkning i fisknät utgjorde ett mer betydande hot.
Havsdäggdjurens tillstånd övervakas med flera indikatorer. Djurpopulationernas storlek, arternas utbredning och populationernas hälsotillstånd används som statusindikatorer.
Gråsälens tillstånd är stabilt, vikaren hotas särskilt av klimatförändringar
Koko Itämerellä elää nykyisin reilut 30 000 hallia. Suomen merialueilla halleja on noin 13 000 yksilöä, ja kanta kasvaa edelleen maltillisesti. Hallin tila arvioidaan Suomessa hyväksi kaikilla mittareilla.
Vikarbeståndet i Östersjön är mest koncentrerat till Bottenviken. Detta beror på att vikaren är beroende av is och snö, särskilt under förökningssäsongen. Den senaste räkningen i Bottenviken gav som resultat nästan 13 000 tätningar. Räkningsresultaten varierar från år till år, vilket främst beror på isförhållandena vid tidpunkten för räkningen.
Skärgårdshavet och Finska viken har separata bestånd av vikare. Antalet vikare i dessa områden är mycket litet och populationerna har inte visat några tecken på återhämtning. Klimatförändringarna äventyrar vikarens överlevnad, särskilt i dessa sydligare områden.
Tumlaren är mycket sällsynt i det finska havsområdet
Tumlaren är den enda valarten i Östersjön. Fram till hundra år sedan fanns tumlare i Finlands hela havsområde. Idag observeras endast ett fåtal per år. Tumlaren förekommer här på den yttersta gränsen av sitt utbredningsområde.
Den huvudsakliga orsaken till tumlarens avsaknad anses vara intensifieringen av fisket; tumlare drunknar i olika fiskeredskap, särskilt i Södra Östersjön. Tidigare – för mer än hundra år sedan – jagades också tumlare, vilket kan ha vänt beståndet till nedgång. Tumlare tros för närvarande drabbas av bland annat sjöfart och undervattensbuller.