Havsfågelpopulationerna har genomgått stora förändringar
Finlands fragmenterade kust och skärgård erbjuder goda levnadsvillkor för många havsfåglar. Det har dock skett stora förändringar i arternas sammansättning och abundans under de senaste 30 åren. Orsakerna till förändringarna är många.
I det finska havsområdet lever en stor mängd fågelarter från måsar och änder till vadare. Många av dessa arter förekommer också i inlandsvatten. Till exempel tordmulen, ejdern och tobisgrisslan lever endast till havs.
Cirka hälften av de häckande fåglarna i det finska havsområdet har ökat under de senaste 30 åren, medan hälften har minskat. Vinnarna har varit många stora fåglar såsom knölsvan, gäss och storskarv. Å andra sidan kan en minskning ses hos svärta och skedand samt den i Östersjön övervintrande alfågeln. För vadare och måsar har utvecklingen varierat.
Indikatorarten beskriver havsfåglarnas tillstånd
Havsörnen har gjort en spektakulär återgång till Finlands kust. Havsörnspopulationen, som minskade på grund av förföljelse och miljögifter, har stärkts under de senaste decennierna, så mycket att havsörnens tillstånd i det finska havsområdet huvudsakligen bedöms vara bra.
Havsörnen är en av indikatorerna för havsfåglarnas status. Både artens abundans och distribution övervakas för dessa arter.
Ejdern är ett exempel på en indikatorart vars population har minskat kraftigt, särskilt på syd- och sydvästkusten. Ejderns nedgång i Finska viken började redan på 1980-talet och har fortsatt till denna dag.
Läs mer om havsfåglarnas status (ymparisto.fi)(siirryt toiseen palveluun)
Fler övervintrare på finska kusten
Östersjön är ett viktigt övervintringsområde och en flyttningsväg för arktiska fåglar. Numera övervintrar fler havsfåglar i finska havsområden än tidigare, eftersom klimatförändringarna har minskat istäcket och gjort förhållandena gynnsammare.
Detta betyder dock inte att dessa fågelpopulationer har stärkts. Till exempel har antalet alfåglar i hela Östersjön sjunkit kraftigt. Den främsta orsaken till nedgången finns troligen i artens häckningsområden, den norra tundran. Alfåglarna har dock också problem i sina övervintringsområden i Östersjön. De jagas och de drunknar i fiskeredskap.
Förändringarna påverkar också förhållandet mellan arterna
Den vitkindade gåsen är en ny häckande art i Östersjön. Den häckade först på Gotland i början av 1970-talet, i Finland ett dussin år senare. Häckningspopulationen har sedan dess vuxit starkt.
Till skillnad från den vitkindade gåsen är storskarven en återvändande; storskarvar förekom på Finlands kust fram till slutet av 1800-talet – tills hela Östersjöpopulationen utplånades för nästan hundra år. Skarvsamhällen kan gynna vissa andra havsfåglar, eftersom de ger skydd mot mås- och kråkfåglarnas äggstölder.
Havsörnspopulationens förstärkning har i sin tur försvagat ejderns framgång, eftersom många ejdrar blir byte för örnen. Men det största hotet mot många havsfåglar utgörs av landdjur, särskilt mink.
-
Läs ocksåFåglar
-
Läs ocksåFågelskådning och naturfotografi