Alla havsorganismer påverkas av skadliga ämnen

Skadliga ämnen i vatten, botten och organismer mäts

Övervakningen av skadliga ämnen i Östersjön har traditionellt fokuserat på att bedöma koncentrationen av skadliga ämnen i vatten, havsbotten och organismer. Bedömning av effekterna av skadliga ämnen på Östersjöns biota bygger främst på resultaten av enskilda forskningsprojekt. En stor del av de faktiska effekterna av kemikalier på samhällen och ekosystem är inte alls kända. Vi vet inte heller tillräckligt om eventuella kombinationseffekter mellan olika ämnen.

Övervakningen fokuserar på toppredatorer, eftersom de högsta koncentrationerna av skadliga ämnen anrikas i dem. Till exempel havsörnspopulationens häckningsframgång och ungfågelantal berättar om den giftmängd som detta rovdjur bär på toppen av näringskedjan.

Övervakningen av effekterna i Östersjön är emellertid i sin helhet bristfällig jämfört med andra havsområden inom EU och HELCOM:s aktionsplan för Östersjön föreslår åtgärder för att förbättra situationen.

Miljögifter stör sälarnas och fåglarnas förökning

Under 1960- och 1970-talen uppmättes mycket höga halter av tungmetaller och organiska klorföreningar i Östersjösälarnas vävnader. Exponering för dessa ämnen störde särskilt förökningen.

Sedan dess har sälarnas gifthalter sjunkit, men är fortfarande många gånger högre än i mindre förorenade områden. Då koncentrationerna minskat har förökningskapaciteten hos sälarna förbättrats och populationerna ökat.

I havet utsätts organismerna nästan oundvikligt för en blandning av olika ämnen snarare än för enskilda föreningar. Därrför inverkan av skadliga ämnen på försämringen av fågelbeståndens hälsotillstånd i Östersjön är inte helt känd.

Sjöfågelpopulationerna återhämtat sig när koncentrationer av vissa ämnen minskat

---

Havsörnen drabbades av DDT

Östersjöns havsörnspopulation led av en anrikning av organiska klorföreningar på 1960–1980 talen. Det då allmänt använda insektsgiftet DDT (diklordifenyltrikloretan) anrikades bland annat i fåglar. Det fick äggskalen att tunnas ut så att förökningen kraschade. Sedan 1990-talet, då förbudet mot användning av DDT kom i kraft, har dess koncentrationer i miljön minskat. Idag är havsörnens Östersjöpopulation stabil.

Silltrutungar dog av PCB och DDE

Silltrutens förökning i Finska och Bottniska viken har påverkats tydligt av både PCB (polyklorerade bifenyler) och DDE (diklordifenyldikloretan – en nedbrytningsprodukt av DDT). Ämnena tar sig in i levern via gulesäcken och ungarna dör strax efter kläckningen.

Ungdöden var särskilt markant på 1990-talet men på 2000-talet verkar särskilt exponeringen för DDT ha minskat. Faktum är att ungarnas överlevnad och antalet silltrutungar har stigit till en nivå där beståndet kan förväntas förbli stabil eller till och med öka.

Ejdern lider av blyförgiftning

Blyförgiftningar hos vuxna ejdrar har observerats i deras häckningsområden. Exponeringen för bly har minskat i hela Östersjön då blyhagel förbjöds 1996. Införandet av blyfritt bränsle har också minskat exponeringen för bly. Bl.a. industrin och båtmålfärger utgör fortfarande källor till bly.

Svårt att påvisa effekter på fisk och ryggradslösa djur

Effekterna av skadliga ämnen på fisk och samhällen med ryggradslösa djur är svåra att påvisa. När det gäller bottendjur består samhällena, särskilt i Östersjöns saltfattiga norra delar, också naturligt av bara några få arter.

Dessutom kan effekterna av eutrofiering, såsom syrebrist, delvis maskera effekterna av oönskade substanser. Å andra sidan kan skadliga ämnen också förstärka effekterna av eutrofiering på samhällen.

I Bottenviken har man observerat att laken förlorat sin förmåga att leka. Detta kan bero på de negativa effekterna av avloppsvattnen från massaindustrin. Emellertid kunde inte orsaken till icke-lekande identifieras entydigt.

Osäkra effekter av nyare kemikalier

Utsläppen har minskat i Europa och den övriga världen. Förbud och begränsningar för användning av skadliga ämnen kommer dock fortsätta att vara viktiga i framtiden. Endast genom dem kan mängden skadliga ämnen i miljön ytterligare minska.

Även om miljönormer skärpts och situationen förbättrats är problemet inte över. Många av de ämnen som nu är förbjudna är så persistenta att de fortfarande finns kvar och fortsätter att påverka.

Också nya ämnen skapar oro. Inom EU används tiotusentals kemikalier och nya introduceras hela tiden. Finland både importerar och producerar kemikalier och dessutom kommer de med komponenter och produkter. Det finns nästan 20 000 produkter klassificerade som farliga och innehåller mer än 5000 olika farliga ämnen

Vi känner inte till effekterna av nya syntetiska föreningar på miljön, varken vad gäller deras nedbrytningsprodukter eller kombinationseffekter med andra kemikalier. På grund av detta kan vi inte säga om den framtida kemikaliecocktailen i havet kommer att utgöra ett mindre eller större hot än det nuvarande.