Brunalgerna – färgrikare än sitt namn
Brunalgerna är en mycket varierande grupp i fråga om färg, storlek och form. I gruppen ingår våra mest synliga alger, till exempel blåstång och sudare (snärjtång). Artmångfalden krönas av trådformade alger som är svåra att skilja från sina gröna och röda kusiner.
En bra minnesregel är i alla fall, att ju konstigare en alg ser ut, desto sannolikare är den en brunalg.
Sudaren kan fästa sig vid minsta stenflisa
De flesta brunalger sitter stadigt på hårdbottnar, men för den piskliknande sudaren eller snärjtången(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) räcker minsta lilla stensmula eller musselskal utmärkt. Ibland ser den ut att växa upp ur sand- eller gyttjebottnar, men i verkligheten sitter den på något hårdare och har aldrig rötter.
Blåstången är stor och omöjlig att missa
Blåstången(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) som bildar stora ruskor är bekant för de flesta och lätt att känna igen. Egentligen består tången faktiskt av två olika arter, blåstång och smaltång(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun). Den senare påträffas främst i Kvarken.
Båda tångarterna fäster sig på hårda ytor och växer upp till ruskor. Under gynnsamma förhållanden kan blåstångsruskorna bli mycket stora. Bålarnas flikar är ofta försedda med gasbubblor som hjälper ruskan att hålla sig upprätt i stillastående vatten.
På mer exponerade platser blir tången inte lika stor. I sådan miljö utvecklar den sporangier men inga gasblåsor. I eutrofierade vatten kan det vara svårt att ens hitta lågvuxna tångruskor eftersom de blir helt övervuxna av snabbväxande trådalger.
En sådan trådalg är det lågvuxna tångluddet(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) som endast växer på tång. Två andra vanliga trådalger, molnslick(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun) och trådslick(avautuu uuteen ikkunaan, siirryt toiseen palveluun), växer däremot så kraftigt att de lätt täcker både stenytor, tång, rödalger och blåmusslor.
Tången bjuder skydd för fiskar och ryggradslösa djur
Tångskogarna har en viktig betydelse för biodiversiteten i Östersjöns undervattensnatur. Tångruskorna bjuder på skydd och föda för fiskar, fiskyngel och många ryggradslösa djur.
Djuren äter både tången själv och andra alger som växer på den (epifyter). En del av djuren gömmer sig i ruskorna för att fånga andra småkryp.. Om du drar upp en hel ruska och skakar av den i en hink kommer du att bli förvånad över hur mycket som trillar eller kravlar ut i hinken!
Visste du?
Tång innehåller barksyror som ger magproblem för nästan alla algätare. Tånggråsuggorna har däremot utvecklat resistens mot dessa syror. En större flock tånggråsuggor kan raskt göra slut på en hel ruska så att det bara blir små strimlor kvar.
Brunalger:
- Sudare och gullsudare (Chorda filum, Halosiphon tomentosum)
- Blåstång (Fucus vesiculosus)
- Smaltång (Fucus radicans)
- Tångludd (Elachista fucicola)
- Molnslick (Ectocarpus siliculosus)
- Trådslick (Pylaiella littoralis)
-
Läs ocksåBlåstångsbottnar
-
