Plankton är små organismer som lever i vatten och som vanligtvis är osynliga för blotta ögat. Plankton består av små algpartiklar, växtplankton, och mikroskopiskt små djur, djurplankton, som livnär sig av växtplankton.
Plankton lever i öppet vatten. Planktonalgerna är Östersjöns artrikaste växtgrupp med cirka 2000 arter. Hundra av dem är vanliga.
Planktonalgerna är mikroskopiska, med diametrar på mellan en tiondedels och en tusendedels millimeter. De flesta svävar omkring som enskilda celler, andra lever i kolonier.
Djurenplankton är något större än växtplankton och använder växtplankton som föda.
Växtplanktonalger är primära producenter, dvs. de producerar den energi de behöver från vatten, koldioxid, oorganiska föreningar och solljus genom fotosyntes. Samtidigt producerar de syre till vattnet och binder enorma mängder koldioxid. Denna assimilation utgör grunden för hela näringsväven. De är helt avgörande för havens ekosystem, men bidrar också till att upprätthålla atmosfärens syrehalt.
Växtplankton finns överallt i havet, men ljuset som behövs för fotosyntesen är störst i ytvattnet. Därför är mängden växtplankton högst i havets ytskikt. Bland alla autotrofa växtplanktonarterna finns också heterotrofa arter, det vill säga alger som får sina byggmaterial genom att äta andra.
De flesta känner till växtplankton främst genom de så kallade algblomningarna. Kisel- och pansaralger förökar sig under våren och olika små flagellater i början av sommaren. Enkla trådformade blågrönalger, egentligen cyanobakterier, ökar senare på sommaren. En ökning av mängden växtplankton leder till att vattnet blir grumligare och vattnets färg ändras.
På vintern finns det nästan inget växtplankton i vattnet – ljusmängden är så liten i havet att algerna inte kan assimilera och växa. Då förbrukas inte heller vattnets näringsresurser, vilket är orsaken till att näringsinnehållet i vattnet är högst om vintrarna.
När våren kommer ökar ljuset och havsvattnet börjar bli varmare. Då vaknar växtplanktons vilostadier och planktonalgerna börjar växa och föröka sig. Det finns mer växtplankton i havet på våren än någon annan tid på året.
Djurplanktonarterna är något större än växtplanktonorganismerna. Till djurplankton hör bland annat större flagellater, ciliater och hjuldjur, hoppkräftor, vattenloppor, larver och yngre exemplar av många bottendjur. Många djurplanktonarter använder växtplankton som föda. En del är dock rovdjur, vilket innebär att de jagar andra djurplankton för föda.
Djurplanktonarterna simmar och följer växtplankton som passivt driver med strömmarna. Deras rörelser regleras utom av födan, också av ljus, temperatur och predationstryck.
Växtplankton är världens viktigaste syreproducenter. Upp till hälften av det syre vi andas kommer från växtplankton i havet.
