Det maritima kulturarvet i internationella projekt
Projektsamarbete är en del av Museiverkets internationella verksamhet och verket deltar i många internationella maritima projekt. Den information som projekten tar fram används också för att utveckla hela kulturarvsbranschen i Finland.
Östersjöns undervattenskulturarv är också globalt sett exceptionellt mångsidigt och väl bevarat. Detta rika kulturarv bidrar till havsplanering i Östersjöområdet och utgör en del av havets turismpotential.
Under åren 2017–2020 genomfördes BalticRIM-projektet, där maritimt och undervattenskulturarv integrerades i havsplaneringen. Under åren 2017–2019 genomfördes Baltacar-projektet, som främjade vrakdykningsturism genom att skapa så kallade vrakparker.
Havsplanering – fortfarande ett aktuellt tema i Europa
Havsplaneringen bidrar till en hållbar utveckling och tillväxt av havets olika användningsområden och till att uppnå god miljöstatus i den marina miljön. Kulturarvet är en användningsform på samma sätt som fiske, sjöfart och vindkraftsparker till havs.
Havsplaneringen grundar sig på EU:s direktiv för upprättandet av en ram för havsplanering 2014. I Finland utarbetades tre havsplaner i samarbete mellan landskapsförbunden längs kusten före slutet av mars 2021. Åland utarbetar sin egen plan.
Projektet BalticRIM (Baltic Sea Region Integrated Maritime Cultural Heritage Management) integrerade maritimt och undervattenskulturarv i havsplaneringen i Östersjöområdet. Projektet ökade medvetenheten om den maritima kulturarvens betydelse, fenomen, informationskällor och dess roll som en del av blå tillväxt.
Som resultat av projektet fick kulturarvet synlighet i nationella havsplaneringsprocesser, dokument och planer samt i internationella havsplaneringsseminarier. Samtidigt stärktes samarbetet mellan havsplanerare, kulturarvsexperter och den huvudsakliga aktören inom havsplanering i Östersjöområdet, HELCOM-VASAB.
Projektets slutrapport och handbok sammanfattar rekommendationer, goda exempel samt lägesrapporter om havsplanering och praxis i olika länder. Projektets webbplats, dataportal och WIKI-sida erbjuder mer detaljerad information om projektets arbetspaket, teman, maritima och undervattenskulturarv i Östersjön, begrepp och resultat.
Projektpartnerna var nationella experter på kulturarvsförvaltning och havsplanering i Östersjöregionen, från Tyskland, Estland, Litauen, Polen, Danmark och Ryssland. Projektet leddes av Schleswig-Holsteins arkeologiska avdelning. Från Finland deltog Museiverket, Forststyrelsen och Åbo universitet. Andra nationella samarbetspartner är Ålands landskapsregerings kulturbyrå, Kymmenedalens landskapsförbund och Finska dykarförbundet r.f.
Vad gjorde BalticRIM i praktiken?
BalticRIM-projektet omfattade undervattensfältarbete på olika håll kring Östersjön och i Finland. I Finland genomförde Museiverket och Forststyrelsen tillsammans fältarbete inom BalticRIM-projektet under åren 2018 och 2019 i Jussarö, Lahi, Vederlax, Korpoström samt på omfattande områden i Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet. Under fältarbetet kartlades de intressantaste s.k. vrakfällorna (dvs. särskilt olycksbenägna områden), platser där historiska sjöstrider utkämpats, gamla hamnar och undervattenskulturlandskap. Fältarbetet resulterade i sin helhet i rikligt med ny information om olika typer av objekt, bland annat 21 nya vrakplatser. I stället för punktdata ritades större områden av maritimt och undervattenskulturarv på kartan, där även naturvärden integrerades. Denna information samt fältarbetsrapporterna finns nu tillgängliga i Kulturmiljöportalen som förvaltas av Museiverket (www.kyppi.fi).
I projektets forskningsdel undersöktes upplevelsen av det undervattenslandskapet och detta lyftes upp från djupet till den allmänna landskapsdiskussionen. Verktyget öppnar också upp landskapets upplevelsemässiga dimension samt enheten mellan natur- och kulturarv. Dykarnas uppfattningar och upplevelser av undervattenslandskapet samlades in genom en enkätundersökning i samarbete med Finlands Dykarförbund. Dykare beskriver landskapet under vattenytan med starka känslor, och det upplevdes ofta som majestätiskt och rogivande. Till landskapet hör också dess uppkomsthistoria och det undervattenskulturarv som finns där. Många dykare deltar aktivt i kartläggningen av exempelvis vrak och vill även skydda den undervattensvärlden.
Målet med de marinarkeologiska fältarbetena och de regionala workshopparna som föregick dem var att samla in värdefull information på lokal nivå och öka medvetenheten om det undervattenskulturarv. Besökarundersökningar identifierade dykarnas preferenser, önskemål och platser för aktiv dykning. Dessutom förbättrades tillgängligheten och användbarheten av det maritima kulturarvet inom projektet, bland annat som en del av den så kallade blå tillväxten, såsom maritim turism.
Baltacar-projektet och undervattensturismen
Baltacar, förkortning av Baltic History Beneath the Surface var ett EU-projekt i Estland, Finland och Sverige som arbetade med att realisera undervattenskulturarvets potential för turism i Östersjöområdet.
-
Läs ocksåVrak
Målet var att främja kulturturism till fornlämningar i deras ursprungliga miljö dvs. att förbättra tillgängligheten för vrak på havsbotten.
Projektet letade också efter nya sätt att presentera undervattenskulturarvet för att väcka intresse hos personer som inte dyker själva. Vraken visade i form av 3D-modeller, bilder, guideböcker och broschyrer och i virtuella dykningar skapade av 360°-avbildning.
I Finland fokuserade projektet på fyra vrak från olika tider utanför Finska vikens kust: Linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf (1788) utanför Helsingfors, Kabelvraket, ett holländskt skepp från 1600-talet vid Hangö, Garpen 1 och Galjonsbildsvraket och två segelfartyg från 1800-talet i Kimitoöns kommun. Arbetet gick ut på att göra vraken mera tillgängliga med hjälp av bojar, infotavlor och dykrep. Förankringssystem förbättrades för att främja ansvarsfull turism.
Då vrakens tillgänglighet förbättras blir de också lättare att övervaka och skydda vrak. Dykare som besöker vraken förväntas dela sina bilder och observationer och meddela om förändringar som skett i vraken eller i den omgivande miljön.
Läs mer om projektet på Museiverket sidor!(siirryt toiseen palveluun)
Tillbaka till perspektiven