Flytbladsväxter trivs i vikar med låg salthalt

Flytbladsväxter har sina egna krav på växtplatsen: vattnet ska vara nästan saltfritt och det får inte heller vara utsatt för vågor. Därför är dessa växter vanliga i inlandvattnen, men också i älvmynningarnas skyddade vikar.

Eftersom flytbladsväxternas stjälk måste nå vattenytan behöver de grunt, mindre än fyra meter djupt vatten. I djupare områden ersätts flytbladsväxterna med undervattenväxter. I mycket grunt vatten tar övervattensväxter över. Sådana är bl.a. bladvass (Phragmites australis), kaveldunsarter (Typha spp.) och sävarter (Schoenoplectus spp.).

Attraktiva och välkända vattenväxter

Gul näckros (Nuphar lutea) och vit näckros (Nymphaea alba) hör till de vanligaste flytbladsväxterna. De är fleråriga och de övervintrar som rhizomer från vilka nya skott växer till vattenytan varje sommar.

Till flytbladsväxter hör också sådana arter som igelknopp, plattbladig igelknopp och dvärgigelknopp (Sparganium emersum, S. angustifolium och S. natans). På bottnar som präglas av flytbladsväxter växer allmänt bl.a. slingor (Myriophyllum spp.) och natar (Stuckenia pectinata, Potamogeton spp.) och ofta även pilbladsarter (Sagittaria spp.).

En bestående naturtyp

Bottnar som präglas av flytbladsväxter förekommer längs hela finska kusten. Naturtypen är dock vanligast i Östersjöns älvmynningar och i östra Finska viken, vilket beror på den låga salthalten i dessa vatten.

Flytbladsväxter reagerar på övergödning på olika sätt, men för det mesta tål de ökade näringsnivåer bra. När övergödningen fortsätter är det möjligt att artsammansättningen i naturtypen kommer att förändras: arter som tål grumligare och näringsrikare vatten blir vanligare. I allmänhet är vattengrumligheten inte lika kritisk för flytbladsväxter som den är för undervattensväxter, vilka alla har sina fotosyntetiserande blad under vattenytan.

Bottnar som präglas av flytbladsväxter bedöms som en bestående naturtyp, dvs. att naturtypen inte är hotad eller riskerar att bli hotad enligt nuvarande kunskap. Stark övergödning och muddring av stränder kan dock orsaka lokala förluster.

Arter på bottnar som präglas av flytbladsväxter

Gul näckros (Nuphar lutea)

Vit näckros (Nymphaea alba)

Pilbladsarter (Sagittaria spp.)

Igelknoppar (Sparganium emersum, S. an­gustifolium ja S. natans).

Plattbladig igelknopp (Sparganium an­gustifolium)

Dvärgigelknopp (Sparganium natans)

Slingor (Myriophyllum spp.)

Natar (Stuckenia pectinata, Potamogeton spp.).