Flador och kluvar – kustens föränderliga laguner

Laguner får en lätt att tänka på exotiska atollöar i Stilla havet, men laguner finns också vid Östersjöns stränder. Vid Finlands kust representeras lagunerna av flador och kluvar. De är delvis avskilda vikar som gradvis snörs av från havet.

---

Flador och kluvar förekommer längs hela Finlands kust, men mest i Bottenviken, där kusten är låg och landhöjningen efter istiden är som starkast. När landet höjer sig bildas först en flada från en havsvik, där förbindelsen med havet redan har försvagats något. Så småningom, när havsförbindelsen försvagas ytterligare, omvandlas fladan till en kluv. Det sista stadiet är en sötvattenskluvsjö, som inte längre har någon kontakt med havet.

Tröskeln skiljer lagunen från havet

Inte alla havsvikar längs Finlands kust utvecklas till laguner, inte ens över lång tid. För att en lagun ska kunna bildas krävs nämligen att vikens mynning har en tröskel som är högre än de omgivande bottenområdena, vilket begränsar inflödet av havsvatten. Tröskelns inverkan ökar i takt med landhöjningen, vilket leder till att salthalten i lagunen börjar minska. Detta påverkar växt- och djurlivet i bassängen, där sötvattensarter får ett allt starkare fotfäste.

Även själva lagunerna blir grundare med tiden när landet höjer sig. De flesta flador och kluvar är bara några meter djupa eller ännu grundare. Djupare laguner finns främst vid Finlands sydkust, där de omges av klippiga stränder.

Flador, kluvar och andra kustlaguner hör till de naturtyper som definieras i EU:s habitatdirektiv och som medlemsländerna är skyldiga att skydda. I Finland skyddas alla naturliga flador och kluvar som är högst tio hektar stora enligt vattenlagen.

Lagunernas rika livsmiljö

Tack vare de skyddade förhållandena är växtligheten i lagunerna ofta riklig och flerskiktad. Vassområden breder ut sig i strandzonen, och bredvid dem trivs flytbladsväxter som näckrosor, gul näckros och vattenpilört.

Under vattnet dominerar vanligtvis slingeväxter och vattenalger. På vissa ställen är kransalger de vanligaste arterna – de liknar undervattensväxter och kan även inkludera hotade arter. Skyddade kransalgdominerade bottnar har i Finland klassificerats som en hotad naturtyp, och flador och kluvar spelar en viktig roll i att bevara denna naturtyp.

Bland växtligheten och i bottenleran lever ett brett spektrum av ryggradslösa djur – från insektslarver och skalbaggar till små kräftdjur och snäckor.

Den varma lagunen upprätthåller fiskbestånd

Eftersom den undervattens­tröskel som ligger vid lagunens mynning bromsar vattenflödet, värms bassängen snabbt upp på våren. Hit hittar karpfiskar samt gäddor och abborrar som söker lämpliga lekområden. Flador och kluvar har därför stor betydelse som fiskarnas lekplatser.

När fiskynglen kläcks är lagunens vatten redan ganska varmt och vattenväxterna har kommit igång ordentligt. De små ynglen hittar både skydd och föda. Många blir dock byten för större fiskar. Den metare som sitter på bryggan eller strandklippan är topprovdjur i denna näringskedja – tillsammans med vattenfåglar och vadare.

Övergödning och muddring försämrar lagunernas tillstånd

Grunda flador och kluvar med långsamt vattenutbyte är mycket känsliga för övergödning. Övergödningen kan redan synas vid lagunens mynning som kraftig tillväxt av trådalger. Längre in i lagunen breder vass ut sig på bekostnad av annan vattenväxtlighet. Övergödningen påverkas både av den allmänna eutrofieringsutvecklingen i Östersjön och särskilt av dränering av de omgivande landområdena, där diken ofta leder direkt till lagunen.

Flador och kluvars naturtillstånd har också försämrats av strandbyggande och båtliv samt tillhörande muddringar. Särskilt skadligt är det om tröskeln vid lagunens mynning muddras bort för att förbättra båttrafiken. Då förloras just den egenskap som gjort att havsviken utvecklats till en varmvattenlagun.

Flador och kluvars framtid hotas dessutom av klimatförändringen, som påverkar vattennivåer, strömmar och mängden näringsämnen som sköljs ut från land. Även främmande arter utgör ett potentiellt hot.

Skyddsnivån för kustens laguner i Finland är dåligt, och någon positiv utveckling är inte i sikte. Bedömningen baseras på en utvärdering från år 2025 av skyddsnivån för naturtyper enligt EU:s habitatdirektiv under perioden 2019–2024.

Osion sisältö

Skyddade kransalgsbottnar

Havsnajasbottnar

Lue seuraavaksi

Kransalgsdjungler i skyddade vikar