Havspolitiken främjar hållbar användning av havet och global påverkan
Finlands havspolitik strävar efter en hållbar användning av havet och dess naturresurser samt en god status i havsmiljön. Ett starkt maritimt kunnande, ett innovativt maritimt kluster och en säker och miljöansvarig sjölogistik utgör grundpelarna i Finlands aktiva och globalt inflytelserika havspolitik.
Havet är en gemensam resurs och en källa till försörjning för hela mänskligheten. Det täcker över 70 procent av jordens yta. Två tredjedelar av det globala havets yta ligger utanför staternas nationella jurisdiktion och utgör ett gemensamt område. Mänskligheten har ett gemensamt ansvar för alla havsområden och för skyddet av havsmiljön. Haven erbjuder också stora möjligheter till hållbar blå tillväxt.
Trycket på havsmiljön ökar ständigt. Klimatförändringen värmer upp och försurar haven, överfisket hotar fiskbestånden och nedskräpningen äventyrar de marina organismernas välbefinnande. Många havsområden påverkas dessutom av förlust av biologisk mångfald, återkommande olje- och kemikalieutsläpp samt övergödning, det vill säga överdriven algtillväxt orsakad av ett överskott av näringsämnen.
Havsforskningen producerar kunskap som ligger till grund för beslut om haven. Trots detta vet vi fortfarande för lite om världshaven. Kunskapen om och förståelsen för haven och de risker som de utsätts för behöver stärkas. Detta är målet för FN:s årtionde för havsforskning för hållbar utveckling 2021–2030.
Internationella åtaganden ligger till grund för havspolitiken
Hållbar blå tillväxt och minskade påfrestningar på haven förutsätter en långsiktig havspolitik. Tack vare sitt starka maritima kunnande har Finland särskilt goda förutsättningar att utveckla och genomföra en långsiktig och lösningsinriktad havspolitik.
Finlands havspolitik påverkas av ett flertal internationella program och avtal. Särskilt viktiga är Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) och FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030. Havsrättskonventionen fastställer internationella normer för användningen av haven och deras naturresurser samt för annan verksamhet som berör havsområden. Agenda 2030 anger gemensamma mål för hållbar utveckling för världens alla länder.
Finland omfattas också av det globala ramverket för biologisk mångfald som antogs vid FN:s naturtoppmöte i Montréal år 2022. Enligt överenskommelsen ska 30 procent av världens land- och havsområden skyddas, och en tredjedel av de försämrade ekosystemen restaureras senast år 2030.
Eftersom merparten av världens havsområden ligger utanför staternas nationella jurisdiktion antogs år 2023 dessutom ett nytt avtal inom ramen för havsrättskonventionen, det så kallade avtalet om skydd av biologisk mångfald på det fria havet (Biodiversity Beyond National Jurisdiction, BBNJ). Avtalet gör det möjligt att genomföra åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden även i internationella havsområden.
EU:s havspolitik stöder en hållbar användning av haven
Europeiska unionens havspolitik syftar till att främja en hållbar användning av haven. Ett viktigt verktyg för detta är EU:s direktiv om havsplanering från 2014. Direktivet förpliktar medlemsstaterna att utarbeta översiktliga planer för sina havsområden. I planerna ska både naturens och människans behov beaktas, samtidigt som olika former av användning av havet samordnas.
För att stödja genomförandet av en hållbar användning av haven har Europeiska kommissionen tagit fram Havspakten (Ocean Pact, 2025), som samlar unionens havspolitik i en gemensam helhet. Havspakten är en omfattande havsstrategi som syftar till att möta havsrelaterade utmaningar och stärka Europas ledande ställning inom havspolitiken. Bland havspaktens centrala principer finns ett land-till-hav-perspektiv, försiktighetsprincipen, vetenskapsbaserat beslutsfattande och ett ekosystembaserat förhållningssätt.
Havspakten omfattar sex strategiska mål:
- God status i haven
- En konkurrenskraftig och hållbar blå ekonomi
- Stöd till kustområden och ösamhällen
- Ökad havskunskap och maritim kompetens
- Säker sjöfart och maritimt försvar inomm EU
- Främjande av EU:s havsdiplomati
Mot en globalt inflytelserik havspolitik
Finlands havspolitik har som mål att säkerställa en hållbar användning av havet och en god status i havsmiljön. I visionen för havspolitiken är Finland en globalt inflytelserik aktör som utvecklar lösningar som bidrar till att uppnå dessa mål. Finland har goda förutsättningar för detta tack vare sitt starka maritima kunnande samt sitt innovativa och framgångsrika maritima kluster. Finlands sjölogistik är säker och miljöansvarig.
Genom havspolitiken strävar Finland efter att stärka sitt inflytande i det internationella beslutsfattandet som gäller havsförvaltning, skydd av haven och en hållbar användning av marina resurser. Samtidigt ses haven som en källa till betydande tillväxtmöjligheter för den finländska ekonomin.
Regeringens riktlinjer fastställer havspolitikens prioriteringar
Riktlinjerna för Finlands havspolitik fastställdes i ett principbeslut av statsrådet år 2019. I beslutet identifieras skyddet av haven, sjölogistiken, det maritima klustret och havsbaserad produktion som havspolitikens centrala prioriteringar. Samtliga dessa områden förenas av ett antal horisontella teman, såsom forskning och utbildning, internationellt påverkansarbete, automatisering och digitalisering samt en säker verksamhetsmiljö.
Havspolitikens prioriteringar och åtgärder
I riktlinjerna för havspolitiken (2019) och i det åtgärdsprogram som utarbetades utifrån dem (2022) fastställs också mer detaljerade mål, det vill säga prioriteringar, samt de åtgärder som ska genomföra dem. Prioriteringarna betonar en säker och effektiv verksamhetsmiljö, hållbara lösningar och nya innovationer samt ett globalt perspektiv. Åtgärderna omfattar allt från teknisk utveckling och stärkande av kunskap och kompetens till internationellt påverkansarbete.
När det gäller skyddet av haven är prioriteringarna att stoppa eller mildra utvecklingstrender som hotar havsmiljön, inklusive klimatförändringen. Åtgärderna bygger framför allt på internationellt påverkansarbete. Finland strävar efter att stärka det internationella rättsliga ramverket för skydd av världshaven och förbättra genomförandet av internationella avtal. Dessutom verkar Finland för att skyddet och den hållbara användningen av haven ska integreras i alla politikområden som berör havsfrågor. En viktig del av arbetet är också att utveckla havsforskningen i ett globalt perspektiv samt att sprida finländskt maritimt kunnande och finländska lösningar utanför Östersjöregionen.
Inom sjölogistiken är målet att främja en säker, effektiv och utsläppssnål trafik på världshaven. Åtgärderna omfattar bland annat att säkerställa fungerande och stabila logistikkedjor under alla förhållanden, utveckla de ekonomiska och administrativa förutsättningarna för logistiken samt främja digitalisering i logistikkedjorna. Kompetensen hos finländska logistikaktörer stärks, och Östersjön utvecklas till en internationell testmiljö för autonom sjöfart som stöder utvecklingen av framtidens sjötransporter.
Utvecklingen av det maritima klustret syftar till att skapa konkurrenskraftiga och innovativa lösningar för globala marknader. Åtgärderna fokuserar på att påverka de internationella villkoren och spelreglerna för konkurrens samt på att utveckla verksamhetsmiljön för det maritima klustret. Samtidigt stöds förnyelse, innovation och möjligheterna att ta till vara globala affärsmöjligheter.
Inom den havsbaserade produktionen ligger fokus på globalt hållbar vattenbruk som en del av lösningen på världens livsmedelsutmaningar samt på en hållbar användning av havet för rekreation och produktion av förnybar energi. Åtgärderna koncentreras till utveckling av produktion och tjänster, identifiering av nya biotekniska möjligheter och framtagande av lösningar som tillgodoser flera mål samtidigt. Målet är att utveckla effektiva och ekologiskt hållbara produktionsmetoder och tekniker för globala marknader.
