Människan och Östersjön sammanbinds av otaliga länkar. Havsforskningen reder ut detta nätverk av relationer och identifierar dess viktiga knutpunkter. Detta skapar förutsättningar för en sund och balanserad förvaltning och användning av havet.
Forskning som strävar till ett välmående hav och ett hållbart bruk av havet är tvärvetenskaplig. Den undersöker havets geologiska drag, vattnets kvalitet och de marina organismsamhällena.
Inom den marina forskningen måste människan hela tiden betrakta naturen som en kompanjon. Vår långa gemensamma historia finns inskriven i en lång rad kulturarvsobjekt både i skärgården och på havsbotten. Havet har varit och fortsätter att vara en viktig vattenväg och källa till naturresurser.
Varför forskar man havet?
Inverkan av havet och dess tjänster sträcker sig djupt in i samhällets struktur, utrikeshandeln, nationella försvaret och kulturlivet. Skärgårdens och kustens betydelse för rekreation och turism växer. Havsforskning stöder den långsiktiga utvecklingen av dessa aktiviteter.
En av havsforskningens tyngdpunkter är den så kallade blå ekonomin. Blå ekonomi handlar om att utveckla näringsverksamhet som bygger på havet och dess förnybara naturresurser. Tillsammans med tekniska framsteg öppnar havsforskningen nya möjligheter för produktion av mat och energi till havs. Finland är faktiskt en föregångare i den här typen av forsknings- och utvecklingsarbete.
Marinarkeologi och marin geologi öppnar upp perspektiv på Östersjön och Östersjöinvånarnas liv i det förflutna. Bottensedimenten avslöjar hur klimatet utvecklats under de senaste årtusendena. Denna kunskap hjälper oss att förstå också den pågående klimatförändringen och dess effekter.
Det yttersta målet med havsforskningen är att förbättra Östersjöns och finländarnas välmående.