För havsdjuren kan bullret vara mycket skadligt. Deras sinnesorgan har utvecklats för att uppfatta svaga ljudsignaler i vattnet. Plötsligt hårt buller kan fungera som en chock för djur och i värsta fall ha dödliga effekter.
En vindkraftspark syns i distansen från ett passagerarfartyg. Bild: Eija Rantajärvi.
Buller uppstår speciellt vid farleder
Handelsfartyg är en betydande och framför allt konstant källa till undervattensbuller. Antropogent buller är förekommer mest vid och nära farleder. Bullerintensiteten beror däremot på trafikmängden.
Fördelningen av kontinuerligt undervattensbuller i Östersjön. Röda områden har hög intensitet och gröna har låg intensitet. Källa: HELCOM.
Om vi tittar på allt buller som finns under vattnet, måste man komma ihåg att en del av det kommer från naturliga processer. I naturen genereras brus av vind, vågor och åska. Vågornas betydelse som ljudkälla betonas i de yttre delarna av havet.
![En färggradient beskriver buller i Östersjön. Rödare områden är farleder, och tystare områden förekommer endast vikar.]()
Östersjöns ljudkarta. Ljudets volym växer från grönt via gult till rött. Källa: BIAS-projektet.
Buller från motorer, muddringar och ekolod
Vatten leder ljud effektivt: ljudvågorna framskrider nästan fem gånger snabbare genom vatten än genom luft. Även ett litet fartyg avger ljud som kan bära fem eller tio kilometer i lugnt väder. Med akustiska system kan man upptäcka en stor tanker redan en dag innan den syns vid horisonten.
Muddring bullrar till och med värre än fartygstrafiken. I värsta fall utför man sprängningar under vattnet, vilket ger upphov till extrema bullertoppar. Byggande på havsbottnen och krigsfartygens ekolod avger också kraftigt buller.
![En karta över förekomsten av undervattensbuller, klassificerat på en skala från 1-4.]()
Den områdesvisa förekomsten av undervattensbuller i Östersjön under åren 2003-2007 och dess effekt på torsken, sälar och tumlaren. I det här sammanhanget baserar sig bullrets mängd på undervattensbuller orsakat av maritim trafik och vindkraft. Effektnivå 1 (
Impact level 1) innebär att organismerna hör bullret. På nivå 2 stör bullret organismernas kommunikation. På nivå 3 undviker organismerna bullret, och på nivå 4 har bullret fysiologiska verkningar. Källa: HELCOM.
Bullret mäts med hydrofoner
Buller mäts med hydrofoner, det vill säga undervattensmikrofoner. Hur ett havsdjur upplever bullret påverkas inte bara av styrkan. Också frekvensen och frågan om huruvida bullret är kontinuerligt eller slumpmässigt har stor betydelse. Idag kategoriserar man därför undervattensbullret utgående från olika bullertypers effekter på havsorganismerna.
Undervattensbuller mäts med en hydrofon. Bild: Jukka Pajala.
EU utvecklar för närvarande kriterier för att kunna definiera bullerstatusen i olika områden. Då kriterierna är klara kan vi få en uppfattning också om situationen i de finländska havsområdena.