Kransalgerna är egenartade grönalger

Kransalgerna är storvuxna grönalger som växer på mjukbottnar längs hela Finlands kust. Kransalgerna utgör en evolutiv länk mellan de enkla grönalgerna och de mera avancerade kärlväxterna.

Till utseendet påminner de om växter. Bålen liknar en stam och skjuter ut bladliknande utskott. Till och med rhizoiderna som fäster dem vid bottnen liknar rötter. De odifferentierade vävnaderna gör ändå att de räknas till bålväxterna.

Bålväxternas strukturer är alltså inte specialiserade på olika funktioner som hos växterna, hela växten utför fotosyntes och tar upp näring ur vattnet via ytan.

Borststräfse i närbild. Förökningsorganen syns vid klykornas baser. — Kransalger identifieras med hjälp av sina förökningsorganen. Hos den här bortsträfsen har de formen av små orangefärgade klot.

Ungefär 21 kransalgsarter i Finland

I Finland förekommer 21 kransalgsarter, både i salt- och sötvatten. Familjen omfattar flera släkten. De största släktena heter sträfsen och slinken.

Variationen mellan olika individer är stor vilket kan göra det svårt att skilja olika arter från varandra. Ofta behöver man mikroskop för att se de små taggarna på ytan eller förökningsstrukturernas form.

Kransalgerna skapar livsmiljöer för djur och gör vattnet klarare

Kransalgerna trivs i grunda mjukbottenvikar där de kan bilda vidsträckta täta ängar. Ängarna är viktiga livsmiljöer för många djur. Kransalgerna suger också upp näringsämnen vilket gör vattnet klarare. Kransalgsängarna är en akut hotad biotop, både på grund av sin stora betydelse och sin sällsynthet.

Borststräfse, rödsträfse och havsrufse i Östersjön

Vår vanligaste kransalg är den klargröna borststräfsen (Chara aspera). I motsats till många andra känns den lätt igen på rhizoidernas pärlvita övervintringslökar.

En annan lätt identiferad art är den kraftiga rödsträfsen (Chara tomentosa), som är grövre än sina späda släktingar. Rödsträfse är nära ytan roströd, medan den på större djup blir gråtonat mörkgrön.

Havsrufsen (Tolypella nidifica) liknar mest ett skatbo och är den enda representanten för sitt släkte i Östersjön. Också den är lätt att känna igen. Slinkearterna som huvudsakligen lever i sötvatten, till exempel sjöslinke och mattslinke, kräver äremot både mikroskop och erfarenhet för att skiljas från varandra.