Yta, volym och djup

Östersjöns yta är cirka 392 000 kvadratkilometer. Finlands yta är 338 000 kvadratkilometer. Östersjön är alltså större än Finland.

Östersjöns volym är cirka 21 000 kubikkilometer. Östersjöns yta och volym är under en procent av Atlantens volym och yta.

Östersjöns medeldjup är endast 54 meter, vilket gör det till ett mycket grunt hav. Till exempel Medelhavet har ett medeldjup på 1 500 meter och oceanernas medeldjup cirka 3 700 meter.

Avrinningsområdet

Östersjön har ett rätt stort avrinningsområde, dvs. det område därifrån älvarna småningom leder vattnet ut till havet. Östersjöns avrinningsområde omfattar mer än 1 600 000 kvadratkilometer, vilket är fyra gånger mer än Östersjöns yta.

Eftersom avrinningsområdet är så vidsträckt transporterar älvarna belastande material från ett stort område ut i havet. Det här är en av de främsta orsakerna till att Östersjön förorenas så lätt.

Bassänger och trösklar i Östersjön

Danska sunden

Östersjön är i förbindelse med oceanerna endast genom de smala danska sunden som förenar Östersjön med Nordsjön. Östersjöns yttersta kant ligger vid gränsen mellan de danska sunden och Kattegatt norr om.

De danska sunden består av två intilliggade vattenvägar: Öresund vid svenska kusten och Bälthavet, som består av Stora Bält och Lilla Bält vid danska kusten. Vattenutbytet mellan Nordsjön och Östersjön begränsas av dessa smala och grunda sund.

Öresund är mycket grunt. I kanalen Drogden på den danska sidan och i Flint på den svenska sidan är vattendjupet endast 7–8 meter.

Den mest kritiska punkten för vattenutbyte ligger i Bälthavet, söder om danska sunden. Där ligger den 18 meter djupa Darss-tröskeln, som också avgör hur djupgående fartyg kan nå Östersjön.

Arkona-, Bornholms-, Gdansk- och Gotlandsbassängerna

Den som seglar genom de danska sunden till Östersjön möter först Arkonabassängen, som ligger mellan Sverige och Tyskland, samt Bornholmbassängen, nordväst om Bornholm.

När färden fortsätter mot öster och norr, är nästa etapp Gotlandsbassängen. Den består av de östra, västra och norra delarna samt Gdanskbukten i söder.

Egentliga Östersjön, Finska viken, Rigabukten och Bottniska viken

Havsområdet från Arkonabassängen ända till Gotlandsbassängens norra kant kallas allmänt för Egentliga Östersjön eller för Östersjöns huvudbassäng. Öster om den Egentliga Östersjön ligger två havsvikar, Finska viken och Rigabukten, samt Bottniska viken i norr.

Finska viken är en väst-östlig långsträckt vik. Eftersom inga åsar, dvs. trösklar, begränsar vattenutbytet i viken, kan man betrakta den som en direkt fortsättning av den Egentliga Östersjön

Rigabukten ligger i Estlands och Lettlands område och är isolerad från den den Egentliga Östersjön.

Den geografiskt nordligaste bassängen i Östersjön är Bottniska viken, som är rätt avskild från den övriga Östersjön. Bottniska viken är en vidsträckt och långsmal vik i nordlig-sydlig riktning. Viken indelas i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och Skärgårdshavet.

Östersjöns huvudbassäng och djupaste punkt

Det omfattande området som består av Arkona-, Bornholms- och Gotlandsbassängen kan således kallas för Östersjöns huvudbassäng. Det typiska vattendjupet på detta område varierar mellan 50 och 100 meter. Vattnet är grundast i bassängens södra del, men i vissa områden är djupet över 200 meter.

Östersjöns djupaste punkt ligger i västra Gotlandsbassängen. Det är Landsortsdjupet, med ett djup på 459 meter.

De havsområden som ligger närmast Finland är betydligt grundare. Bottenvikens djupaste punkt är 146 meter och Bottenhavets 293 meter. Dessa djup ligger närmare Sverige än Finland.

Ålands hav ligger i ett förkastningsområde med branta bottenformationer. Trehundrametersmärket passeras nära Märkets fyr i sundet mellan Åland och Sverige. Det exakta djupet är 301 meter. Det är det enda området i Östersjön där så här stora djup finns nära land.

Finska vikens djupaste punkt ligger norr om Paldiski, 123 meter.

Östersjöns egenskaper per havsområde (Källa: Myrberg m.fl. 2006)

Myrberg, K., Leppäranta, M., och Kuosa, H. 2006. Itämeren fysiikka, tila ja tulevaisuus. Palmenia-serien 17, Universitetstryckeriet, 202 sidor.