Kapplöpningen om Östersjön har börjat – havsplaneringen samordnar olika intressen

Den marina miljöns dåliga tillstånd har blivit ett globalt problem. Samtidigt har trycket för effektivare ekonomiskt utnyttjande av havsområden ökat. Detta återspeglas tydligt till exempel i EU:s strategi för blå tillväxt.

Bildformat 4x5

Pekka Salminen och Heidi Lusenius

Salminen arbetade som koordinator för havsplaneringen och Lusenius arbetar som projektplanerare i Egentliga Finlands förbund.

Blå tillväxt är en term för sådan näringsverksamhet som berör havet. Ett välmående hav är ett produktivt hav.En snabbt ökande blå tillväxt kräver dock att staten sätter tydligare och mer ambitiösa mål. Dessutom bör hinder för tillväxt elimineras.

Vindkraft till havs producerar ren energi, även för export

Teknologisk utveckling skapar nya möjligheter för att utnyttja havsområdena. Frågan är, vilka nya initiativ och möjligheter vi kan ta itu med.

Vi har vant oss att använda havet på många olika sätt. Nya användningsformer kan lätt väcka misstankar, men i slutändan kan vi bli tvungna att ta dem i bruk.

Om vi verkligen tar klimatförändringen på allvar kommer vindkraften till havs att vara en ren och säker inhemsk lösning. Offshore vindkraften ger energi i stor skala och på ett kostnadseffektivt sätt.

Av Östersjöländerna har Finland den överlägset största potentialen för vindkraft till sjöss. Den här energiformen kunde till och med bli en exportprodukt, om vi bara lyckas avskaffa investeringshindren.

Ät strömming, det lönar sig

Det talas om närmat, men få äter strömming. Odlad importlax från Norge säljer bättre. Den finländska fiskeriekonomins bytesbalans går årligen ca 350 miljoner euro på minus. Ändå kunde vi odla all den inhemska fisk som behövs för att ersätta den importerade laxen på ett relativt litet havsområde.

Men var och hur skulle produktion kunna genomföras utan att den inte råkar i konflikt med målet att skydda den marina miljön? Finlands nationella plan för placeringen av vattenbruket visar att de lämpligaste områdena finns i Bottenhavet.

Utnyttjandet av havets möjligheter väcker frågor

En nyligen publicerad artikel i den finska vetenskapstidningen Tiede handlade om hur vi kan lyfta ”blått guld ur havet”. Gruvorna väcker intensiva känslor. Det är uppenbart att ingen vill ha en gruva på sin bakgård, men hur skulle det vara om framtidens gruvor placerades på havsbotten?

De nya idéerna leder dock till nya frågor. Var går gränsen för ett hållbart utnyttjande? I vilken mån minskas möjligheterna för maritima näringar av den belastning som härstammar från vår verksamhet på land? Vem har rätt att utnyttja och belasta våra vatten?

Växelverkan mellan land och hav väcker frågor, som havsplaneringen försöker finna svar på.

Blå tillväxt kräver hållbar och långsiktig planering

Havsplaneringen blickar framåt och öppnar diskussionen om framtida behov och samverkan mellan olika användningsområden. Havsplaneringen är ett verktyg vi använder för att främja havets goda tillstånd och blå tillväxt genom att samordna behoven i olika användningsområden.

Ute i världen har man redan sett hur en havsbaserad vindkraftspark fungerar som turistattraktion och för placering av vattenbruk. På denna grundval kan man bara överväga vilka former av samarbete som kan finnas i Östersjön.

Havsplanering är en långsiktig, gränsöverskridande, strategisk och vägledande planering. Såsom med detaljplankartor är således beteckningarna på planläggningskartor inte juridiskt bindande. Det viktigaste i havsplaneringen är själva planeringsprocessen, och de nya öppningar som uppstår i dialogen mellan planering och forskning.

Den finska havsplaneringen är både lokal och internationell

De former för havsutnyttjande som den finska havsplaneringen arbetar med räknas upp i markanvändnings- och byggnadslagen. Följande sektorer utnyttjar havet: energibranschen, sjöfarten, fisket, vattenbruket, turismen och rekreationen. Lagen tolkar också bevarande, skydd och förbättrande av naturen och miljön som former för havsutnyttjande.

Utöver dessa erkänns kulturarvet, gruvsektorn, den blå bioteknologin och sjöfartsindustrin som väsentliga havsplaneringstemata.

Den nationella havsplaneringens praktiska skede kördes igång i april 2018. Finlands åtta kustlandskap ska gemensamt göra upp tre havsplaner. Egentliga Finland och Satakunda gör en gemensam egen plan.

Åland gör också en egen havsplan. Havsplanerna täcker landets territorialvatten och dess ekonomiska zon.

Hösten 2018 uppgjordes profiler för planeringsområdenas blå ekonomi. I början av år 2019 startade planerarna, alla berörda grupper och branscherna inom den blå ekonomin arbetet på ett framtidsscenario.

Samtliga EU-länder kustområden bör ha sina havsplaner klara fram till mars 2021.

Kapplöpningen till havet har börjat.