Fästningen på Ulko-Tammio försvarade Finlands självständighet
Ulko-Tammio är en ö i östra Finska viken, mindre än 10 kilometer från ryska gränsen. Ön var länge obebodd och utnyttjades som betesmark av den närmaste byn Tammio på fastlandet. Ulko-Tammio var ursprungligen två skilda öar, men under senaste kriget, 1939–1944 förenades de med ett ca 10 meter brett, konstgjort näs.
Fästningen byggdes för att skydda gränsen
Ulko-Tammio fick en viktig roll när Försvarsmakten tog över ön som spaningsplats under vinterkriget. Ön intog en strategisk position i förhållande till Hogland, Sommarö och Narva som ockuperats av Sovjetunionen.
Närbild av sockenkartan från 1847.
Befästningarna på ön byggdes under mellankrigstiden och Ulko-Tammio blev en utpost vid Finlands östgräns. Här placerades kustartilleri, luftvärnsställningar, strålkastare och spaningstorn. På ön fanns också en hamn för ubåtar och en flottbas.
Själva Ulko-Tammio drabbades inte av direkta krigshandlingar också om kriget rasade i närheten. Under åren 1943 - 44 fällde ryska plan bomber över ön i några repriser och skadade några soldater.
Under fortsättningskriget deltog manskapet på Ulko-Tammio i striden om Sommarö kustfästning. Sommarö, som då var i finska händer försvarades av knappt hundra man. Tack vare stödet från Ulko-Tammios tunga artilleri med en räckvidd på 19 kilometer lyckades de ändå hålla ställningarna. Idag står ett minnesmärke över striden på Sommarö på Ulko-Tammio.
Manskapet och bestyckningen på Ulko-Tammio varierade under kriget, men försvaret var alltid redo. Som störst var bemanningen i september 1944, då sammanlagt 370 man var stationerade på ön.
Vid krigsslutet i september 1944 måste ön enligt fredsavtalet avrustas. Det tunga artilleriet flyttades bort och byggnaderna såldes till civila.
Upplev krigshistorien och isoleringen till havs
Idag är Ulko-Tammio obebodd. Den ensliga ön gömmer mängder av lämningar från kriget, till exempel två museikanoner, kanonstativ, löpgravar och en ca 70 meter lång grotta, utgrävd som skydd för manskapet. Det är tillåtet att gå in i grottan, men man bör minnas att ta med en ficklampa. Minnesplaketter och soldatgravar berättar om alla de prövningar som manskapet på ön fick uthärda.
Ulko-Tammio har också en mångsidig och imponerande natur, med karga strandklippor och lummiga lundar. Här upplever man både havets storhet och avståndet till resten av världen. Den naturintresserade hittar flera sällsynta växt- och fågelarter.
Högst uppe på ön står ett fågeltorn med en fantastisk utsikt över nationalparken. I klart väder sen man ända till Hogland, Sommarö och Tyterskär på ryska sidan gränsen. Sjöbevakningen upprätthåller en obemannad radarstation och stuga på Ulko-Tammio.
Sommartid är Ulko-Tammio ett populärt resmål och man kan till exempel övernatta i en barack från 1939 som idag fungerar som ödestuga. På skäret helt invid ön kan man beundra tiotals hällristningar från 1800-talet och framåt.
Läs mer:
Portalen Utinaturen.fi har en sida om Ulko-Tammio.
Kotka-Fredrikshamnsnejdens nätsidor.
Bergsklättring på öns klippor.
Solnedgång på Ulko-Tammio hamn.
Hur och varför skyddas Ulko-Tammio?
Den avlägsna ön har spelat en viktig roll i försvaret av Finlands självständighet. Idag administreras och upprätthålls den av Forststyrelsen. Ön är också en del av Östra Finska vikens nationalpark.
Besök
Under veckoslut i juni och juli går det en förbindelsebåt till Ulko-Tammio från Fredrikshamn. Då har också Forststyrelsen en guide på plats. När vädret tillåter kan man också besöka ön på egen hand. Här finns en naturstig och en ödestuga där man kan övernatta gratis.
Museiverkets kartatjänsten
N: 6690203, Ö: 525237 (ETRS-TM35FIN)